Läste nyss en artikel på gt.se om hur situationen för många mänskor ser ut i Burma. Bland annat läste jag om en ung kvinna (22 år) som för fyra år sen tvingades fly från Burma till Thailand där hon nu lever med sin nya man och barn.

När hon var 16 år slog militär juntan läger i hennes by. En av soldaterna tvingade hennes familj att gifta bort henne med honom. Eftersom ingen vågade säja emot juntan på grund av rädslan för att bli torterad eller t o m bli dödad så kunde familjen inte säja nej. Under tre månader (han skickades sedan iväg på ett nytt uppdrag) blev hon systematiskt våldtagen av sin man. Sen lämna han henne kvar till ett liv i ensamhet. Ingen av byborna inte ens hennes föräldrar brydde sej om henne längre. I deras ögon var det hon som hade begått fel, inte henne man. Hon fann ingen annan råd än att fly till Thailand.

Andra som lever i Burma blir utsatta för tvångsarbete. Många tvingas tyvärr till att prostituera sej för att kunna överleva. Finns ont om tillgång till förnödenheter efter det att Burma drabbades av cyklonen och landets ledares ovilja att släppa in hjälp från omvärlden.

Hörde tidigare idag på radion (som vanligt) att en 10-årig flicka nära på blev bortrövad. Minns inte riktigt var de skede någonstans, men som tur var lyckades hon fly.

Hon hade tydligen varit ute vid en kiosk eller nåt sånt, när en man plötsligt började följa efter henne. Flickan märkte att haon var förföljd och försökte ta sej in genom porten till lägenheten, men mannen trängde sej in efter henne och sög tag i henne för att ta henne med sej. Flickan började skrika och försökte göra sej fri. Det fannas många människor i närheten som blev vittnen till det som hände. Flickan pappa fanns inne i lägenheten och kom rusande eftersom han hörde, tack vare att balkongdörren stod öppen, hur hon skrek på hjälp. Efter att flickan hade lyckats göra sej fri försvann mannen från platsen, men han greps senare av polisen.

Nu sitter han anhållen, misstänkt för människorov. Mannen har varit anhållen förut, misstänkt på sannolika skäl för våldtäkt på en 5-årig pojke, men av någon anledning släpptes han fri för ett par dar sen.

Vart är egentligen vårt samhälle på väg. Är det meningen att snart ingen ska kunna känna sej trygg i sin egen hemmiljö ?

I veckan hörde jag på nyheterna att Mattias Flink har begärt få sitt fängelsestraff tidsbestämt. Flink är dömd till livstidsfängelse för massmordet på sju personer, 5 kvinnor och två män, som han begick natten till den 11 juni 1994 i Falun. Vid dådet använde Flink sitt tjänstevapen, en  AK5, som han strax innan hade hämtat ut från sin arbetsplats på Dalregementet I13, där han va Fänrik, tillsammans med 150 patroner.

Men nu vill Mattias Flink alltså efter ca 14 år i fängelse ha tidsbestämt straff istället för livstid. Fast ingen som döms till livstidsfängelse i Sverige sitter tiden ut, alltså tills de dör. Tycker därför att det är lite fel att kallla det just för livstidsfängelse.  Många strafffångar kan få sina straff förkortade genom att de har varit skötsamma. Och även i de fall där man tror att det inte finns någon risk att de begår fler brott i framtiden. Men hur vet man egentligen om inte denna rätt missbrukas. Då menar jag att fången planerat att se till så han/hon får kortare straff och därmed kan komma ut tidigare för att begå fler brott. Nu säjer jag inte att alla strafffångar tänker så, men kanske finns det någon/några som utnyttjar detta.

Satt nyss och läste artiklarna om Max, Saga och Engla som är publicerade på expressen.se. De barn som på grymma och brutala sätt har blivit berövade sina liv. De är fruktansvärt att såna här tragedier ska behöva ske. De borde inte ha fått ske! Men ett barn är försvarslös mot en vuxen människa.

Tårarna välde fram när jag läste om syskonen Saga och Max, var svårt att hålla emot. Precis som när jag för första gången läste vad som hade hänt med Engla. Att få för sig att slå ihjäl två små barn, eller de grymma Engla utsattes för, är för mej helt obegripligt. Hur kan man komma på nåt så vidrigt att ta livet av ett barn?

Många som jag har berörts av dessa tragedier. Man känner sympati för barnens anhöriga. Man känner den sorg som de nu tvingas bära med sej resten av livet. En sorg vi alla kommer att få uppleva, sorgen och saknaden efter våra nära och kära som lämnat sin plats på jorden.

Som många andra så säger jag nu till er: Saga, Max och Engla.

Sov gott, var ni än är.

Igår kom alltså domen från hovrätten för de fem tonårspojkar som den 6 oktober förra året misshandlade Riccardo Campogiani till döds.

Domen blev mildare än den de fått i tingsrätten. Där dämdes tre av dem till tre års sluten ungdomsvård för grov misshandel och vållande till annans dörd. I hovrätten fick de i stället ett år. En av pojkarna dömdes i tingsrätten till ungdomsvård för anstiftan till misshandel friades nu helt och hållet i hovrätten. Den femte friades redan i tingsrätten. Samtliga dömda ska även samanlagt betala 286 000 kr i skadestånd till Riccardos familj och dödsbo.

Min spontana reaktion när jag fick veta domen var: varför sänkte de domen till ett år? Jovisst, de e unga men ändå. Man sparkar ju inte en person i huvudet utan avsikt. Man vet ju dessutom att de e "livsfarligt" att sparka någon i huvudet och det kan ju (som i detta fallet) leda till förödande konsekvenser.

Jag tycker att de va ett lite väl milt straff de fick. De kan ju faktiskt leda till att fler unga "passar på" och begår grova brott just för att rättsväsendet här i Sverige ser till att de får milda straff.

Satt ikväll och tittade på Humorgalan. De där reportagen om barnen e så hemska och gripande. När man ser hur barnen i de där länderna har de, så känner man sig rätt maktlös.

Varje gång jag ser på en sån här gala (i stort sett varje gång de visar en på tv och ibland så bidrar jag me en liten slant för att känna att man verkligen e me och gör nåt istället för att bara se på) kommer alltid tanken fram om hur lyckligt lottade vi e som får och fått växa upp i Sverige eller i nåt annat i-land. De ödena som visas och beskrivs i reportagen kunde faktiskt ha varit våra öden. De kunde ha varit Du och Jag som levt under de där hemska förhållandena eller blivit utsatta för övergrepp.

Det här sm har hänt med Engla har satt sina spår i mej, och jag vet att många känner som jag. Det är svårt att fatta hur man kan göra nåt så grymt mot ett försvarslöst barn, än mindre hur man kan få en sån vidrig tanke överhuvudtaget.

Så för att visa att jag tänker på Engla och hennes familj, så tänder jag här ett ljus.

           Vila i frid, lilla Engla

Hörde för nån dag sen på radion om 23-åringen som hängde sej inne på toan på häktet i Mariestad. Alltså, hur kunde personalen bara låta honom hänga kvar. De e väl ingen ursäkt att säja: "han såg ut att va död" och strunta i att skära ner honom och försöka me återupplivning ?

De e väl lika naturligt som att andas att försöka rädda nåns liv! Bara för att det nu råkade inträffa på ett häkte så behöver man väl för sjutton inte försumma honom sådär. Kanhända att hans liv hade kunnat räddas, om nu personalen bara hade skurit ner honom och gett hjärt/lungräddning. Men nej, de tänkte väl på nåt helt annat just då.